Del 3. LÄRJUNGARNAS MÖTE MED DEN UPPSTÅNDNE

När Apostlarna berättar om den uppståndne i evangelierna, betonar de starkt att han inte är ett spöke eller bara en ande, /Luk. 24:37-40/. 
Jesus visar att han är identisk, precis samme mästare som de hade vandrat tillsammans med i 3 år. Han visar dem sina händer och fötter, han äter och dricker tillsammans med dem. /Luk. 24:41-43, Joh. 21:12-14/.
Samtliga evangelierna beskriver att graven var tom. Det var alltså en KROPPSLIG UPPSTÅNDELSE, /Mark. 16:1-6, Luk.24:1-12, Joh. 20:1-10/.  Änglar förklarade att han är uppstånden och levande, /Matt. 28:1-7Luk. 24:4-8/. Även vakterna bekräftade att graven var tom, /Matt. 28:11/.                                                                          
Det är intressant att se skillnaden på Lasarus uppväckande och Jesu uppståndelse.
Jesus lämnade linnebindlarna efter sig. Han liksom gled ur dem, så att de låg kvar på samma plats och sedan gick han, utan hinder, ut ur graven. Stenen blev bortvältrad av en ängel för att alla skulle få se att han inte var där. Jesu kropp var, efter hans uppståndelse, av ett helt annat slag än före döden, en förhärligad kropp, en  uppståndelsekropp.
Han gick t. ex. genom stängda dörrar, /Joh. 20:19/ och kunde på det sättet förflytta sig mellan olika platser.  En sådan kropp kommer vi också att få, den dag när vi lämnar denna världen,    
/1 Kor. 15:31-32, Fil. 3:21/.                                                                                                                                               
När Lasarus uppväcktes fick han samma mänskliga kropp som han haft tidigare.
Han kunde inte lämna graven utan hjälp. Först måste man vältra bort stenen.
När Jesus sedan kallade på honom, att komma ut ur graven, måste man lösa honom från de bindlar som han var lindad i, /Joh. 11:41-44/
I berättelserna om Jesus som den uppståndne kan man se att han under de 40 dagarna mellan uppståndelsen och himmelsfärden befann sig både i Jerusalem och i Galileen, /Matt. 28:10, Mark. 14:28, Luk.24:13-15, 36/.
Han uppenbarade sig först och främst för sina lärjungar och sammanlagt för omkring 500 personer. Vid ett tillfälle var han tillsammans med lärjungarna på ett berg i Galileen där han gav missionsuppdraget, som riktades till hela mänskligheten och  gäller även oss idag, /Matt. 28:16-29/.
Till slut uppenbarade han sig för lärjungarna på Olivberget, då han utlovade Andens kraft till alla vittnen över hela jorden. Sedan kunde de se honom lyftas och försvinna bland molnen, /Apg. 1:6-12/. Samtidigt hade 2 änglar ett angeläget budskap till de kvarlämnade lärjungarna och till oss att: HAN KOMMER IGEN EN ANNAN DAG, PÅ SAMMA SÄTT, TILL SAMMA PLATS!Aposteln Paulus upplevelse av den uppståndne, på Damaskusvägen /Apg. 9:3-7/, ca 2-3 år efter Jesu himmelsfärd,  betraktade han som en engångsupplevelse, annorlunda än sina övriga syner och uppenbarelser,  /2 Kor.12:1/.
Han sade rent ut att Kristus hade visat sig för honom, /1 Kor. 15: 8/.
Han menade därför att han var ett ögonvittne lika väl som de andra. Därför ansåg han sig själv vara Apostel, vilket sedan har bekräftats av många vittnen. /Gal. 1:1,11/.

Anita Grantinger