Publicerat

Guds almanacka


Har ni tänkt på att Gud har en almanacka? Han följer den noga. Det står i skriften att: Gud är
ordningens Gud. Det han har bestämt det genomför han punktligt enligt sin plan, men Guds plan stämmer inte alltid med våra.
Låt oss titta lite på Guds ordning, hur väl han planerar.


Vi kan börja i 1 Mos.1:1: ”I begynnelsen skapade Gud himmel och jord” och så skapade han allt i sin ordning, dag för dag, väldigt logiskt.
Först skapade han ljuset, sen himlavalvet, sedan grönska och fruktbärande örter. Tänk om han hade skapat djur och människor innan dess. Då skulle de inte haft något att leva av.
På 3:e dagen hände något speciellt intressant.

Då skapade han tiden.
Och sa att solen och månen ska vara ”tecken som utmärker högtider, dagar och år.” 1 Mos.1:14b De skulle lysa över jorden och skilja
ljuset från mörkret. Vad fanns innan dess? Evigheten. Sedan kan vi läsa om att tiden ska ta slut.
Det hade lärjungarna klart för sig och frågar Jesus: Vad blir tecknet på den här tidsålderns slut?” Då tar alltså evigheten vid igen.

Nu har vi nyss firat jul och Jesu födelse och det kunde profeten Jesaja profetera om 700 år innan han kom. ”Ett barn blir oss fött en son blir oss given…” Jes. 9:6 Hur gick det med den profetian? Kom han?

När? Gal. 4:4 ”När tiden var inne sände Gud sin son, född av kvinna och ställd under lagen, för att friköpa dem som stod under lagen så att vi skulle få söners rätt.”
Spelade det någon roll NÄR han kom? Hur såg det ut i världen då? Hela den då kända världen låg under Romarriket. Vad innebar det? Romarna byggde vägar, så det var lätt att ta sig fram.

Språket var grekiska som gjorde att man kunde förstå varandra och lätt kunde sprida evangelium i hela mindre Asien och ända in i Europa.

Profeten Jesaja. fick också profetera om Jesu lidande. ”Han blev genomborrad för våra brott, slagen för våra synder. Straffet var lagt på honom för att vi skulle få frid och genom hans sår är vi helade.”
Jes. 53:5 Var fick Jes. det ifrån? Det ingick i Guds frälsningsplan! Även uppståndelsen var förutsagd i Ps.2:7 ”Du är min son, jag har fött dig idag.”
Vi vet att Israels barn firar påsk till minne av uttåget ur Egypten bl.a. genom att slakta ett lamm.

När de var fångar i Egypten och Farao inte ville släppa dem kom den sista plågan då den förstfödde i varje egyptisk familj skulle dö. Gud gav då order till sitt folk att slakta ett lamm och stryka blodet på dörrpost och dörrträ för att dödsängeln skulle gå förbi deras hus.

Något som jag tycker är så fantastiskt är att under påsken, det år som Jesus offrades, dog han på korset som vårt offerlamm exakt samma tidpunkt som Gud hade bestämt för folket att varje påsk slakta påskalammet.

Profeten Hesekiel, som levde 500 år f. Kr. förutsade vad som i framtiden skulle ske både med gamla och nya förbundets folk. ”Jag ska låta en ny Ande komma in i er och göra så att ni vandrar efter mina stadgar och håller mina lagar och följer dem.” Hes. 36:27.
Profeten Joel säger: ”Och det ska ske därefter att jag ska utgjuta min Ande över allt kött. Era söner och era döttrar ska profetera, era gamla ska ha drömmar och era unga ska se syner. Ja över mina tjänare och mina tjänarinnor ska jag i de dagarna utgjuta min Ande.” Joel. 2:28-29.
Innan Jesus lämnade jordelivet gav han lärjungarna ett löfte om hjälparen, den helige Ande.

De sörjde ju över det som han sa att han skulle gå bort ifrån dem. Men Jesus informerade dem om att: ”Det är för ert bästa som jag går bort. För om jag inte går bort, kommer inte hjälparen till er.”

Joh. 16:7. ”Jag ska be Fadern, och han ska ge er en annan hjälpare som ska vara hos er för alltid…han förblir hos er och ska vara i er.” Joh. 14:16.
Och innan han lämnade dem sa han att: ”Lämna inte Jerusalem utan vänta på vad Fadern har lovat.
Johannes döpte, med vatten, men ni ska om några dagar bli döpta i den helige Ande” Apg. 1:4. Löftet uppfylldes 10 dagar efteråt. Anden kom över lärjungarna och efteråt predikade Petrus och förklarade för folk vad som hade hänt och att detta inte skulle vara någon engångsföreteelse: ”Löftet gäller er och era barn och alla dem som är långt borta, alla som Herren Gud kallar.” Apg. 2:39

När Jesus var här på jorden var han ju, innan uppståndelsen, begränsad till tid och rum. Sedan den första pingstdagen är ju Gud allestädes närvarande genom den helige Ande som t.o.m. bor i varje pånyttfödd människa.
När Gud har visat oss så många gånger i historien att han följer sin plan med mänskligheten och infriar sina löften, så borde vi förstå att han kommer att göra det i fortsättningen också.

Därför tänkte jag att vi skulle kolla något som Gud har lovat av vad som ligger framför, som ännu inte har gått i uppfyllelse. (När ni har haft KG Larsson här så vet ni ju allt, men låt oss läsa innantill.)
Det är många profetior som har gått -och håller på att gå- i uppfyllelse inför tidens slut. Lärjungarna frågade Jesus ofta om när det ska ske, men de fick aldrig någon bestämd tidpunkt. När vi läser i Matt. kap. 25 så får vi en aning om varför. Där kan vi läsa liknelsen om de 10 jungfrurna.

Alla väntade bara på att brudgummen skulle komma och hämta bruden, men inte ens brudgummen visste tiden.

Det var bara fadern i huset som bestämde när det skulle ske.
Vad vi vet är att det första som ska hända i samband med tidens avslutning är vad Jesus själv sa flera gånger och vad änglarna sa till lärjungarna under tiden han for upp till himlen. ”Denne Jesus som togs upp från er till himlen, han ska komma tillbaka på samma sätt som ni såg honom stiga upp till
himlen” Apg. 1:11. Jesus vet ju inte heller när han ska komma tillbaka, bara när det stämmer med Faderns almanacka och vad som måste ske innan dess. Däremot lämnar han oss inte i okunnighet, utan ger oss tecken som tyder på att hans ankomst är nära.

Det mest kända läser vi i Matt. kap. 24 om krigslarm och rykten om krig. ”Folk ska resa sig mot folk och rike mot rike och det ska bli svält och jordbävningar… Eftersom laglösheten ökar kommer kärleken att kallna hos de flesta.” vs.7+12 Han framställer liknelsen om fikonträdet, som är en bild på Israel och när det knoppas ska, det släkte som lever då, inte förgås förrän han kommer. vs.32–34.
Det är så fantastiskt att se att redan profeten Daniel, som levde 600 år f. Kr. fick veta om Guds plan om Jesu andra ankomst. ”I min syn om natten såg jag, och se, en som liknade en människoson kom med himmelens skyar. Åt honom gavs makt och ära och rike, och alla folk och stammar och språk, ska tjäna honom. Hans rike är ett evigt välde som inte ska ta slut och, hans rike ska inte förstöras.” Dan. 7:13-14.
Apostlarna fortsätter att sprida budskapet om Jesu tillkommelse och beskriver hur världsläget ska vara vid hans ankomst. Aposteln Paulus skriver: ”Du ska veta att i de sista dagarna blir det svåra tider.
Människorna kommer att vara egenkära, penningkära, skrytsamma, stolta, hånfulla, olydiga mot sina föräldrar, otacksamma, gudlösa, kärlekslösa, oförsonliga, skvallriga, obehärskad, råa, fientliga mot det goda, falska, hänsynslösa och högmodiga. De kommer att älska njutning mer än Gud och ha ett sken av gudsfruktan men förneka dess kraft.” 2 Tim.3:1–5.

Sedan får vi t.o.m. veta hur det kommer att gå till. Aposteln Paulus skriver att han fått ett Ord direkt från Herre. Och vi kan läsa: ”När en befallning ljuder, en ärkeängels röst och en Guds basun, då ska Herren själv komma ner från himlen, och de som har dött i Kristus ska uppstå först. Därefter ska vi som lever och är kvar ryckas upp bland skyar tillsammans med dem för att möta Herren i rymden.

Och så ska vi alltid vara hos Herren. Trösta därför varandra med dessa ord.” 1 Tess. 4:16-18.
Hoppas att ni förstår varför jag nu har relaterat till en del profetior som har gått i uppfyllelse, hur Gud alltid infriar sina löften, enligt sin plan. Därför kan vi vara förvissade om att han kommer att göra det också i fortsättningen. Alltså står Jesu tillkommelse för dörren.
Därför är det viktigt för oss alla att vi är redo att möta honom när han kommer.

Förutsättningen är att vi har en ständig relation till Herren Jesus här, har fått förlåtelse för vår synd och att Guds Ande har sin boning i oss.
Många vågar inte predika om detta för att inte skrämma bort folk ifrån kyrkan. Men vi lever i
avfallets tid, då kärleken hos de flesta ska kallna, även bland Guds folk. Det är också ett tidstecken.

Vi som tror på att Bibeln är Guds Ord blir ibland betraktade som fanatiker. Det har alltid varit så från apostlarnas tid med mycket förakt och förföljelse. Men Jesus säger till sina lärjungar i alla tider: ”Följ mig!” Det innebär att vi har ett ansvar att förkunna sanningens Ord.


Anita Grantinger

Publicerat

Januari 2025 är Bön- och offermånad för MiS

Kära medlemmar och vänner

Vi har under en rad följd av år beslutat om att januari och september ska vara Bön- och offermånad för MiS. Så här kommer lite info inför nästa månad.

MiS (Metodister i Sverige) är ju en kristen organisation som finansieras genom gåvor och donationer. Därför är vi helt beroende av vad vi kan samla in till vår verksamhet.

Även en liten organisation har fasta utgifter för att kunna existera om än med en låg budget. Flera av er är trogna månadsgivare, både till MiS och till era försalmingar, vilket vi är tacksamma för. Vi är också medvetna om att de enskilda församlingarna behöver dina offer och förböner också för sin verksamhet.

Men det behövs ändå en organisation som håller våra grupper och församlingar samman och som knyter oss samman med Finlands svenska årskonferens och Metodistkyrkan internationellt.

Därför är ditt bidrag värdefullt. Vare sig det är en engångssumma eller en månatlig gåva.

Våra församlingar och grupper kan göra en insamling också om möjligt för det gemensamma arbetet.

Du kan använda något av följande 3 alternativ för att ge din gåva till MiS:

Swishnummer enligt QR-koden på affischen eller koden 123 666 8826 

Bankgiro  884-4193,

Swedbank 8147-1  923731967-9,

Vi tror på bönens möjligheter och önskar att du är med i förbön för våra församlingar och grupper. Ingen är ju till för sin egen skull utan vi har ett uppdrag att sprida evangeliet om Jesus till så många som möjligt.

Ingen klarar det ensam, men tillsammans kan vi göra mycket.

Vi är öppna för att nya församlingar och grupper kan startas varhelst i vårt land där människor kommer samman till bön och bibelläsning i viljan att nå ut med budskapet om Jesus Kristus.

* Vi ber för församlingarna i Östersund och Laxå

* Vi ber för grupperna i Kållered, Huskvarna och Sandviken

* Vi ber att Herren öppnar nya platser för oss att verka

* Vi ber för lokalpredikantkursen i Huskvarna

* Vi ber för våra vänner i Finland, Europa och världen

* Nästa Zoombön blir söndagen den 8 december kl. 18-19

  I januari blir det söndagen den 19 januari kl 18-19

 (Hör av dig till Tuula om du vill vara med på Zoombönen så får du länken !)

Har du andra frågor eller synpunkter är du välkommen att höra av dig till mig! ng.sahlin@gmail.com eller mobil 0707473702

”Herre, låt din vilja ske, låt ditt rike komma

och låt din härlighet bli synlig mitt ibland oss!”

Önskar er alla samtidigt en riktigt God och välsignad Julhelg

samt ett Gott Nytt År!

Sandviken 2024-12-06

Nils-Gustav Sahlin

Ordf i MiS

Publicerat

Bli som Gud – bli människa, del 2

Vi ska vara människor

Vi är olika som människor. Vi ser olika ut men ändå sitter i samma båt.

Människan är enligt bibeln fantastiskt skapad!

Psalt. 8:4‒10, Psalt. 139:13–18


Människan är skapad till Guds avbild. Vi är inte gudar, vi är inte som Jesus. Det räcker med Guds son Jesus.

Även vi är kallade att bli mer och mer lik Honom.

Den fromma personen och den värsta brottslingen är i samma grad Guds avbilder eftersom Guds avsikt med dem båda är densamma.
Vi blir inte mer Guds avbilder genom vår duktighet, intelligens, vilja eller större fromhet.
Att vara Guds avbild är något centralt i att vara människa och den är grundad i Guds avsikt med människan.

Att vara människa är att vara älskad av Gud. Joh. 3:16
Människovärdet ges som en gåva i skapelsen, inte som svar på något vi presterat. Människan lever inför Guds varma och kärleksfulla blick.

Människovärdet har i kristen tro sin grund i människans vara, själva existensen.

Hon är skapad till Guds avbild och likhet. Hon äger sitt värde i den hon är, inte i det hon gör.

Människa som Guds förvaltare bär dock ansvar för sitt liv och sina handlingar
Ur den vissheten av sitt värde växer sund självkänsla, liksom respekt för och omsorg om våra medmänniskor.

Denna syn på människan måste ligga till grund för våra etiska ställningstaganden.

Vi får aldrig glömma att människan, oavsett förmåga och förutsättningar, är Guds avbild. Hennes värde är inte förhandlingsbart.

Människan delar från skapelsens början något väsentligt med Gud. Som Guds avbild har hon möjlighet att välja väg.
Ta emot Gud eller inte.

Vi ska inte glömma att vi människor av kött och blod även som Jesu lärjungar, egentligen framför allt då.

Det finns dock diken vi kan falla i också som troende.

Det kan aldrig bli för mycket Gud i våra liv eller i den kristna gemenskapen, men det kan bli för lite av det mänskliga.

Överandlighet = för lite av det mänskliga. Vi försöker hjälpa Gud på traven. Då utplånas människan.
Man förklarar mänskliga ting med andlighet. Om du är arg eller nere säger den troende att jag känner den demoniska atmosfären. Man ser demoner eller änglar bakom varje buske och ger allt som sker en övernaturlig förklaring. (Jag är mycket medveten om att det finns demoner)

Det kan också bli en stark fokus på vissa ledare. Man flyr det vardagliga livet och vardagliga sysslor utan att använda sitt förnuft eller sina händer och fötter.

Även fast Paulus skriver att vi ska tänka på det som finns där uppe, inte det som finns på jorden (Kol 3:1) kan vi inte bli isolerade.

Andlighet kan bli som en bubbla, illusion, man har inte kontakt med sig själv, sina känslor och sitt inre.

En troende kan också hamna i ”underandlighet”, vara undernärd, tron blir en formalitet, tron blir bara något teoretiskt. Den berör inte livet.

Kristen tro kan bli att delta i aktiviteter och annars lever man som vem som helst. Det fattas den innerliga gemenskapen med Gud genom Jesus och kraften genom den Helige Anden. 

Man kan inte aning om de andliga verkligheterna.

Detta är kanske en av de stora utmaningarna inom kristenheten idag!

Vi är inte några andliga varelser som svävar runt omkring utan människor av kött och blod

Bibeln är mycket mer mänsklig än vi kan tro.

Gud riktade många gånger stort vrede över människor som inte lyssnade på honom och de ledare som han hade gett folket.
Detta särskilt i Gamla Testamentet.

Vi lever inte i paradiset utan i denna trasiga värld. Människans liv har sin gräns, människan är bräcklig.

Psalt 103:15–18.  Människans dagar är som gräset.

Psalt. 90:10.

Människor även Guds människor i Bibeln kände glädje och sorg.
De blev uppgivna och missmodiga.

Profeten Elia sprang, flydde i rädsla och satte sig till sist under en ginstbuske. Var nere och tappade modet. Vad gjorde Gud? Ängeln kom med mat.

Människan som sörjer, glömmer ofta andra behov. Tappar matlusten. Då är det bra när någon annan kan komma med lite mat och dela måltid tillsammans.

Korintierna hade förakt för kroppen. Församlingen hade många utmaningar, stridigheter osv. Det fanns överandlighet.

Paulus behövde korrigera dem.

Paulus talar om skatten i lerkärl. Vi är leran och bräckliga. Människan har något att kämpa med hela tiden.

I Kor. 12:12- Kroppen, bild av församlingen

Tänk på att bilden på församligen som är kroppen, något så mänskligt och konkret.

Gud vill också använda sin kropp här i världen. Vi är hans händer och fötter, öron, ögon och röst här på jorden.

Våga leva som människa. Våga vara äkta och den du är. Inte bara en andlig varelse utan en helhet med kropp, själ och ande.

Vår kropp kan aldrig ljuga. ”Jag är hungrig”, pappa eller mamma kan inte säga, det är du inte.

Den helige anden ljuger inte heller

Vi ska inte lägga lock på våra känslor. Inte stänga av den. Du har kanske hört att du inte kan leva utifrån dina känslor. Det är sant. Men vi kan inte heller förtränga dem. Vi behöver reflektera. Känslan talar inte alltid sant även känslan är sann.

Det är aldrig för sent att sörja eller bli arg. Om det blir svåra tider, krisar, psykisk ohälsa etc möt det både mänskligt och andligt. Inte bara det ena. Gud är mitt i det hela.

Jesus är både människa och gud. Vi är inte gudar utan människor även vi ska bli mer lika Jesus.

Jesus är vår förebild i allt. Fil. 2. Han kände till hur det är att vara människa. Människor i olika ålder har utmaningar och glädje. Barn, tonåring, vuxen och äldre.

Lev ”fötterna på jorden”. Vi får finnas i den här världen, leva bland andra människor med det osynliga livet med Gud.

Som kristna är vi kallade att leva i världen, men inte på världens vis. Utan i stället är vi kallade att leva i världen på det sätt som Gud från början hade tänkt att det skulle vara.

Därför får vi med glädje ta del av allt det som skapelsen har att erbjuda oss.

Så länge vi gör det till Guds ära och enligt hans vilja så är det i enlighet med Guds ursprungliga tanke för skapelsen.

Våga vara sårbar, svag, erkänna dina svagheter men även styrkor.

Detta betyder att när vi uppmanas i Bibeln Rom. 12: 1-2 att ”inte anpassa oss efter den här världen” så handlar det inte om skapelsen i sig utan om allt det i världen som är bortvänt från Gud.

Vi kan till exempel glädjas över allt det fina i naturen eftersom det ger en glimt av Guds storhet och skönhet.
Vi kan glädjas över det arbete vi gör och det vi skapar och bygger i vårt arbete, på samma sätt som Gud gladde sig över sin skapelse.

Vi kan njuta av musik, konst och arkitektur eftersom det visar på något av Guds skönhet.

Vi har våra styrkor, vi gör bra saker och ibland blir det fel. Det är att vara människa.

Tala sant med Gud hur du känner. Jer. 15: 10 Jeremia skäller ut Gud. Tabu att inte få bli arg. 

Människan behöver hitta sig själv, försonas med sig själv.
Om vi lever i en konflikt inombords, tar vi det med oss dit vi kommer

Vad händer när en människa möter Jesus? Hurdan blir hon? Vad vårt hjärtas svar är på frågan avslöjar nog något om vilken bild av Gud som vi har.
Om vi skulle lyssna till kyrkans samlade erfarenhet, skulle ett svar troligtvis lyda: i mötet med Gud blir jag mer människa, men aldrig mer än en människa.

När någon formas av Gud, blir hon alltså mer mänsklig.
Kroppen, viljan, känslorna, förnuftet upptäcks.
I mötet med Jesus börjar det klarna något mer av vem jag är, vad det innebär att vara människa samt vem Gud är.

Perspektiven faller på plats: jag blir en människa – beroende av Guds nåd och omsorg. Gud tillåts vara den kärlek som upprätthåller och omsluter hela tillvaron med sin kraft.

Men – och detta är viktigt – i mötet med Jesus blir jag aldrig mer än en människa.
Den kristne blir aldrig något slags halvsvävande ande som står bortanför jorden, det mänskliga, och svävar ovanför allt lidande. Snarare tvärtom. 

Ju mer någon formas av Gud desto mer kommer personen att formas av Guds väsen: och Gud är en nedstigande Gud som stigit ner till de mörkaste platserna med sitt ljus.

Det är underbart att Gud valde att bli en av oss på jorden och leva med oss.

Gud ville visa oss hur vi ska leva våra liv på jorden samt att ta på sig all synd och död för att uppstå och ge varje människa möjlighet att få evigt liv. 

Att Gud blev människa gör honom större än mindre.

Det gudomliga är därför aldrig ett hot mot det mänskliga, utan en förutsättning för det. Bibelns budskap är tydligt. Gud vill upprätta sin avbild – människan – så att likheten med Urbilden – Gud – kan återställas.

I Efesierbrevet kan vi bland annat höra Paulus be: »Måtte han i sin härlighets rikedom ge kraft och styrka åt er inre människa genom sin ande« (Ef 3:16).   

Det är genom att söka sig mot Gud, som människan förstår vem hon är.

Den som sätter sig vid Jesus, kommer till sina sinnen och till sig själv.

När Gud är den som får förklara mig, förändras jag. 

Det är också genom att rikta blicken mot Jesus som det går att pröva vad som är mänskligt och vad som inte är det.

I honom ser vi vad sann mänsklighet är och vem Gud vill forma oss till att bli.

»Ty dem han i förväg har utvalt har han också bestämt till att formas efter hans sons bild…« (Rom 8:29) 

Gudskännedom och självkännedom är därför inte varandras konkurrenter utan förutsätter och fullkomnas i varandra.

Ett mödosamt arbete kan vänta. Om jag under ett helt liv övat mig i att förneka min mänsklighet, behöver jag med Guds och en god själavårdares hjälp återerövra den.

Om jag under lång tid fått en förvriden bild av vad det sant mänskliga är, behöver ett liknande arbete göras.

Den som söker sig mot krubban inser att vägen till Gud aldrig kan gå genom att vi vänder oss bort från det mänskliga, eller att vi för den skull heller kan vända oss bort från det gudomliga. Gud har genom Jesus Kristus förenat himmel och jord, Gud och människa – och vad Gud har fogat samman, får människan inte skilja åt.  

Genom att söka sig mot den Gud som blivit människa, blir vi alla mänskliga. 

 Tuula Sahlin

Publicerat

Bli som Gud – bli människa, del 1

Hur ser vi på människan och världen?

Världen är fallen i synd och världen är full av ondska.

När vi läser skapelseberättelsen ser vi att Gud såg på allt han hade skapat och sade att det var mycket gott. Han till och med skapade människan till sin avbild.

Inom kristendomen ser man på skapelsen och människan från början som något gott och att Gud själv blev människa i Jesus Kristus har några viktiga inverkningar på hur vi ser på livet. 

Så även inom metodismen finns det en positiv människosyn. Tron på människan möjligheter att utvecklas, att helgas, att arbeta på sin frälsning

Du behöver inte hela tiden stanna i att vara en fattig, syndig människa (även du är syndig) utan du får helgas genom Guds nåd. Det sker när vi vill ta emot Guds nåd och använda nådemedlen han gett.

John Wesley gick ut och var mycket samhällsengagerad. Han mötte människor där de fanns. Den kristna kyrkan har engagerat sig mycket socialt i alla tider.

I vår tid lyfts människan. Vi lever i en egoistisk tid, tid för självförverkligande. Gör som du känner och det som är bäst för dig själv. Du får vara den du är!

Här har vi hamnat i ett dike då människan är i centrum och har ofta missat Gud. Vi har gjort oss själva till gudar.

Gud sade:
»Vi skall göra människor som är vår avbild, lika oss. De skall härska över havets fiskar, himlens fåglar, boskapen, alla vilda djur och alla kräldjur som finns på jorden.« 
27Gud skapade människan till sin avbild, till Guds avbild skapade han henne.
Som man och kvinna skapade han dem. 28Gud välsignade dem och sade till dem:
»Var fruktsamma och föröka er, uppfyll jorden och lägg den under er. 28Gud såg på allt som han hade gjort och se, det var mycket gott.”1 Mos. 1Bibel 2000

Gud är den som i och med att han skapat allt också besitter den totala kunskapen om vad som är rätt och fel. 
Och hans syfte var att han skulle göra oss lika honom – andliga varelser som fungerade i total harmoni med honom och hela skapelsen – genom att med sin ande visa oss vad som var rätt och fel.

Vad människan gjorde var att hon beslutade sig för att själv göra sig lik Gud.
Det innebar att hon bestämde sig för att utan Guds hjälp själv bestämma vad som skulle vara rätt och fel.

Hon hade alltså gjort sig själv lik Gud.
Det var hennes egen syn på vad som var rätt och fel, ont och gott – inte Guds syn – och därför kunde inte Gud ge henne evigt liv. Är det även där vi hamnat igen?

Men mänsklighetens tidigare felsteg förhindrar inte Gud från att slutligen förverkliga sitt syfte med oss. Tack o lov!

Syndafallet förstörde mycket men hon kan fortfarande ta emot kallelsen, stå upp och gå tillbaka till Gud. Luk. 15:18.

Människan har en ställning i skapelsen som ingen annan skapad varelse har. Detta gäller även efter fallet.
Guds evige Son antog en ren mänsklig natur när han blev en av oss. Han kom ju inte i världen som en fallen människa, utan en som var utan synd.

Bibeln utmanar tidsandan och kulturen som vill sätta människan i centrum.

Prestation samhälle – Gud vill ha rättfärdighet och barmhärtighet.

Alla svaga och utsatta människor ska få skydd.

Skriftens betonar att kroppen har ett högt värde. 1 Kor. 6:19-20.

Det ger hopp för den som kämpar med sin kropp och utseende.  

Det finns inget utrymme för diskriminering, förtryck eller förnedring.

Gud blev människa

Jesus var en gåta för sin samtid. Det var lite svårt att placera honom i någon kategori.
Han var människa, av kött och blod. Samtidigt var han något mer, med vad?

Joh.1: 9–13 samt vers 14

14” Och ordet blev människa och bodde bland oss, och vi såg hans härlighet, som den ende sonen får av sin fader och han svar fylld av nåd och sanning. ”

Ordet – Guds evige Son – kommer som en verklig människa till världen genom jungfru Maria.

Detta är det största som hänt i mänsklighetens historia. Inkarnationen innebär att Skaparen spränger gränsen, går in i sin skapelse och blir en människa med allt vad det innebär. Inkarnation är ett latinskt ord som betyder ”tillblivelse i köttet”.

Gud har öppnat en förbindelse mellan himmel och jord.

Han har för alltid förbundit mänskligheten med sig själv i Jesus Kristus.

Gud kommer till människan. Gud kommer nära. Han är inte bara någonstans långt borta i himlen.

I Jesus Kristus förenas gudomligt och mänskligt på ett oupplösligt sätt, så att de inte går att skilja åt. De blandas inte heller samman, gudomligt förblir gudomligt och mänskligt förblir mänskligt – utan att någondera förvandlas.

Vi kan inte fullt ut förstå och förklara detta mysterium. Det är större än vår tanke.
Vi kan ta emot det genom tron, tacka, lovsjunga och böja oss i tillbedjan inför denna verklighet.
I Jesu konkreta mänskliga gestalt bodde hela Guds fullhet.

Under det gamla förbundets tid byggde Salomo ett stort och vackert tempel, ”för vår Gud är större än alla gudar”, 2 Krön. 2:5.
Guds härlighet sänkte sig ned och tog sin boning i templet.
Där kunde man sedan möta Gud, där talade han till sitt folk och uppenbarade sig för dem och där hörde han deras böner.
Gud mötte alltså sitt folk på en konkret plats.

Det nya förbundet började med att Guds Son lämnade himlens rikedom och blev en enkel och fattig människa, ”och bodde bland oss” ( ”slog upp sitt tält bland oss” – jfr tabernaklet, uppenbarelsetältet, som var templets föregångare).

 I Jesu jordiska kropp bodde hela Guds fullhet och härlighet.
Jesus är nu mötesplatsen, i honom möter Gud oss, talar till oss och uppenbarar sin nåd och sanning.

Han är det nya templet. Gud har kommit till oss på ett enkelt, ödmjukt och anspråkslöst sätt.
Han möter oss på vår nivå och där vi är. Han kommer stilla och försynt och inte i sitt väldiga majestät.
Han vill vinna vårt förtroende och vårt hjärta. Han vill ha vår kärlek. Han älskar han sin skapelse och människan som skapelsens krona.

I Jesus är Gud inte höjd över människolivets villkor. Han kom inte hit som åskådare. Han som någon vet vad det innebär att leva som människa

Han levde människolivet från sin födelse till döden, från vaggan till graven.
Han steg ned, blev beroende av andras omtanke och hjälp. Han vet vad smärta, svårigheter och lidande är.

Han har känt hunger och törst, men också tacksamhet över livets goda.
Han har upplevt ensamhet, otrygghet och svek. Han har frestats att göra det lätta i stället för det rätta. Han blev arg, han grät och skrattade.
Han har svettats på långa vandringar och känt tröttheten värka i kroppen. Han har mött döden och burits till en grav. Inget mänskligt är främmande för honom.
Fil. 2: 5–8

Jesus är Immanuel, Gud med oss. I en människa hade synden och döden tagit makten.

I en människa måste segern över dessa makter vinnas. Syndafallet skedde i historien och satte sina spår. Det kan bara ställas till rätta genom en händelse lika verklig som fallet.

Jesus kom ren och syndfri in i världen, han bevarade sin renhet under livslång kamp mot Frestaren. Han gjordes skyldig till synd, till hela världens synd och dömdes att dö i vårt ställe.

Så långt sträckte sig hans kärlek med oss människor. ”Ordet blev kött.” Kött har i Bibeln även innebörden den från Gud bortvända och fallna människonaturen.

Inkarnationen är förutsättningen för försoningen. Kristus behöver vara människa för det var människorna som skulle frälsas. Kristus måste vara Gud för att mäkta med denna uppgift.

Tuula Sahlin
Jag har arbetat som pastor i Metodistkyrkan sedan 1985.
2022 tog dock tjänsten slut och jag började söka på andra jobb. Jag har sedan 2023 arbetat som vård-och omsorgspersonal på ett äldreboende.

Publicerat

”Bli som Gud – bli människa”

är temat för årets inspirationshelg på Framnäs, nära Gränna i månadsskiftet maj och juni – 31.5-2.6.2024.

Vi inleder på fredagkväll, har två undervisningstillfällen med samtal på lördag mm och avslutas med gudstjänst på söndag.

Anmälan senast måndagen den 20/5!

Anmälan och förfrågningar om Framnäs till:
Hans Wallstedt, e-post: hans.wallstedt@gmail.com, mobil: 073-4232416.

Betala in din avgift samtidigt med din anmälan på MiS konto bg: 884-4193 eller via Swish 123 666 8826

Ange: MiS-helgen och ditt namn.

Boende och resa: Du står själv för din resa.
Det ingår rum för priset för hela helgen. TA MED EGNA LAKAN!

Möjlighet till husbils- eller husvagnsplats finns.

Avgift för hela helgen:  1.400/person inkl mat och boende (fred-sönd lunch)

Deltagande utan boende,:     Fredag: 200:- inkl mat,lördag: 500:- inkl mat, söndag: 200:- inkl mat
Barn 0-3 år gratis; 4-12 år 50%, 13-19 år 30%

Publicerat

Bön och delandet via Zoom

Vi har en stor förmån att be till Gud. Det finns många löften och uppmaningar till bön i Bibeln. Det är viktigt att ha sitt personliga böneliv men det är fint att få dela bönegemenskap med andra.

Det finns möjlighet att mötas via Zoom för bön och delandet även under 2024.
De planerade dagarna är lördagarna 13.1, 10.1, 9.3, 13.4, 11.5 kl. 16-17.
Om du är intresserad av att delta, kontakta Tuula Sahlin, tuulasahlin@gmail.com.

God fortsättning på det nya året!
Hälsningar Tuula Sahlin

Publicerat

Missionärerna har större betydelse än vi vet!

 Jag som skriver heter Göran Andreasson och är pastor i Missionsförbundet/Equmeniakyrkan sedan 1980.
De sista 8 åren före pensionen arbetade jag som arméledare i Svenska Frälsningsarmén, innan den uppgick i Equmeniakyrkan.
Under åren 1986 – 89 arbetade jag som missionsarbetare i Kongo.
Jag köpte Metodistkyrkan i Sverige 144 år eftersom jag är intresserad av kyrkohistoria och har funderingar på att skriva Svenska Frälsningsarméns historia. 

När jag läste boken upptäckte jag på sid. 146 Andersson, A. Garfield.
Av en händelse träffade jag på hans namn i Syd-Korea när vi hälsade på vår äldste son som arbetar som andreman på Sveriges ambassad i Seoul.
Ambassaden hade fått en inbjudan till en invigning på ett sjukhus i Wonju, och han blev ditsänd. Eftersom vi var på besök fick vi åka med. Och det var en upplevelse.
Svenskarna hade väldigt högt anseende där, tack vare Albin Garfield Andersson, som hade grundat Swedish Methodist Hospital där i början av 1900-talet.
Nu är det ett stort regionssjukhus. 
Det finns sådant som våra missionärer gjort som haft större betydelse än vi kanske anat. Hur som helst visste jag inget om det här.     

SWEDISH METHODIST HOSPITAL

(Svenska Metodist-sjukhuset) i WONJU, SYD-KOREA
År 1885 kom de första metodistmissionärerna till staden Wonju i centrala Syd-Korea. 1911 sändes svenskamerikanen Albin Garfield Andersson (1882 – 1971) dit.
Han var son till en svensk metodistpastor som emigrerat till USA. 1913 grundade Albin Andersson Swedish Methodist Hospital i Wonju.
Byggnaden, som han lät uppföra, finns kvar och är idag ett museum över missions- och sjukhusverksamheten.

Det här var början till det som nu är ett stort universitetssjukhus, Yonsei Wonju College of
Medicine. Det har över 500 läkare och runt 4 000 anställda, och fungerar också som centralsjukhus för ett stort område i centrala Syd-Korea.
Dessutom är det ett ledande forskningssjukhus bl.a. på stamcellsområdet.
Numera har man också ett biståndsarbete i Bangladesh.

Eftersom man är ett missionssjukhus vill man ge vidare det man själv fått.
En ny byggnad för vissa specialiteter invigdes i slutet av maj.
Byggnaden fick namnet The Swedish Methodist Hospital Building eftersom den byggdes just på den plats där missionärerna började sitt arbete 1885.
Till invigningen ombads Sveriges Ambassad i Seoul att sända en representant. Ambassadsekreterare Johannes Andreasson blev ditsänd.
Han hade just då besök av sina föräldrar, Anneli och Göran Andreasson, och de fick följa med.
De har bl.a. varit missionsarbetare i Svenska Missionsförbundet.
Och nu när missionsförbundare liksom metodister ingår i Equmeniakyrkan, så uppmärksammades det vid invigningen att svenska missionärer fanns
på plats.
Invigningen började med gudstjänst med predikan, presentation av bygget, tal av sjukhusledningen och hälsningar, därefter bandklippning och visning av de nya lokalerna.
Att det finns ett svenskt metodist-sjukhus i Syd-Korea är ganska okänt i Sverige.


Anknytningen till Sverige kan för oss tyckas obetydlig, men för de syd-koreaner som idag är verksamma på detta stora universitetssjukhus så märktes tydligt att man sätter stort värde på och känner tacksamhet över den svenske missionär som en gång kom dit och lade grunden till det som finns idag.
Man gladdes både över besöket från Sveriges ambassad och undertecknade.          

Hälsningar Göran Andreasson

  • De nya byggnaderna.
Invigningen. I bakgrunden syns den gamla byggnaden.
Publicerat

Kärlekens lydnad

Kan man skriva om lydnad i vår tid, då de flesta vill göra vad de känner för. Idag anser sig
de flesta vara så upplysta att de vet bäst hur de ska göra och kan fattar sina egna beslut.
Många som försökt att slå sig fria från alla regler har i stället hamnat i fångenskap.
De är slavar under olika laster och begär. Det är starka krafter, som bryter ner dem som
människor. Livet har då mist sitt verkliga värde och saknar mål, /Rom. 1:25/.
Sedan syndafallet i Edens lustgård har vi alla fått en benägenhet att värja oss mot att lyda
någon eller något. Redan som små barn så säger vi: ”Kan själv”/Rom. 3:23, 5:12/.
Men Bibeln talar om en lydnad som i stället gör människan fri. Det är lydnad för sanningen, /1 Petr. 1:22-23/.

LYDNAD I GAMLA TESTAMENTET
För att få en helhetsbild av hela frälsningshistoren behöver vi läsa från början, hur synden
kom in i världen. Gud är helig och hatar synden, men han älskar sin skapelse så mycket att
han har gjort allt för att återfå gemenskapen med människorna, efter deras fall.

Hans första räddningsplanka blev Abraham, Gud slöt ett förbund med honom, som blev stamfader till
ett folk som Gud hade utsett, som sitt egendomsfolk och även ett land för dem att bo i, /
1 Mos. 15:1-6, 18-21, 5 Mos.7:6-9/.


Vi vet att Israels barn blev räddade från hungersnöd genom att de kom till Egypten och
fick det bra i landet Gosen. men blev så småningom slavar och blev kvar där i 430 år, (se
historisk sammanfattning i Apg. Kap.7). Då sände Gud nästa räddningsplanka, Mose. Gud
kallade honom att föra folket, som nu hade blivit talrikt, ut ur Egypten och sedan leda dem
genom öknen tillbaka till det land som Gud hade lovat Abraham, /2 Mos. 3:1-16/.
Mose fick under ökenvandringen mottaga lagen på Sinai berg, /5 Mos. 5:1-22, 6:1-9/. För
att de skulle leva i gudsnärvaro, fick han uppgiften, att efter noggrann beskrivning, bygga
ett tabernakel (tält) som förebild till templet, /2 Mos. 25:8-22/. (Allt om tabernaklet och
offertjänsten finns att läsa i 2 Mos. Kap. 25-31). Med sig på vandringen hade de alltså
tabernaklet med förbundsarken som representerade Guds närvaro, i förlängningen en
förebild för Jesus Kristus.
Den lag som Mose fick ta emot skulle lydas till punkt och pricka. När folket levde i lydnad
gick det dem väl, men när de var olydiga hamnade de i svårigheter och lidande ja, t.o.m.
död. Vid intåget i löfteslandet var de ca. 600 000, förutom alla barn.(Hela berättelsen om
uttåget och ökenvandringen finns i 2 Mos. Kap.12-40),

LYDNAD I NYA TESTAMENTET

Jag upplever som att /Rom. 13:10/ är ett nyckelordet om lydnad i NT. Nu kan vi se hur
den lag som Israels barn fick via Mose var en förebild som pekade framåt. Nu har den fått
sin fullkomning i Kristi försoningsverk, /Hebr. 9:11-14/.
Guds kärlek till oss människor är outgrundlig, /Ef. 3:14-19/. Vi kan aldrig med vårt
förstånd förstå den. Det är bara Guds Andes verk i oss som gör att vi kan ana något av den.
I de stunderna får vi lovprisa Herren, men då blir vi också förkrossade.
Om Gud hade varit som vi när människan föll i synd och när vi också idag tillåter djävulen
att ta makten över alla områden i vår värld, hade han övergett sin skapelse för länge sedan.
Han utvalde ett folk, gav dem en lag att leva efter, för deras eget bästa och för att de skulle
leva i försoning med Gud och med varandra. Men det var ett hårdnackat folk som ville
följa sin egen vilja. Gud sände profeter som skulle förmedla Guds Ord till folket, men de
togs inte emot, /Jer. 11:6-8/.
När Gud såg detta tänkte han inte ge upp. Han hade en annan plan färdig redan innan
skapelsen, att offra sin egen Son, /Ef. 1:4-10/. Jesus lät sig offras, frivilligt, bli människa
och dö i vårt ställe, /Joh. 10:17-18, Fil. 2:8, Hebr. 5:8-9/. Den som är det underbaraste
föredömet i lydnad är alltså Jesus själv. Denna hans lydnad har räddat oss och är vårt enda
hopp.
Den lag som vi har att följa idag är kärlekens lag. Det är samma slags kärlek som Gud har
visat oss genom Jesus. Om vi älskar någon gör vi allt för att behaga den personen.
Det vi vet att den personen behöver, önskar, vill och älskar gör vi allt för att genomföra det.

På min sjuksköterskebrosch stod det, /Gal. 6:2/. Det finns ingen starkare motivation till att
lyda Gud och göra det han bjuder oss än kärleken till honom, /2 Kor. 5:14-15/.
Lydnaden hör också till barnaskapet. Ett barn behöver alltid regler, eftersom de inte
är tillräckligt mogna för att ta egna beslut och inte vet att skilja på vad som är rätt eller fel.
I Gemenskap med Gud får vi genom Ordet och den helige Ande lära oss att lyda, av
kärlek.
Det finns en annan sorts kärlek också i den här världen. De flesta har känt av den och de
flesta är tyvärr styrda och drivna av den. Det är våra köttsliga begär som ger oss lust till att
ha oss själva i centrum, /1 Joh. 2:15-17, Gal. 5:16-17/.
Vi lever just nu i narcissistisk kultur. Det som förr räknades som en personlighetsstörning
är alltså kännetecknande för vårt tänkesätt idag. Det pågår ofta i sociala medier
diskussioner om hur man ser på sig själv och man ger råd om hur man ska lyckas att
förverkliga sina drömmar och nå den bästa versionen av sig själv.
Tyvärr är detta en trend som många kyrkor faller in i.
Man kan predika om hur Gud vill hjälpa oss att nå vår fulla potential. Man försöker sätta ett kristet förtecken för det som är centralt kring jag, mej och mitt.
Trots denna ”terapeutiska” förkunnelse så visar det sig att folk inte blir lyckligare, tvärtom. Vi kommer att må sämre än någonsin om vi hänger på den trenden. Då fjärmar vi oss från det som är gott, välbehagligt och fullkomligt, Guds
vilja och plan för våra liv, /1 Kor. 9:16-23, 1 Tim. 4: 14-16/.

Det som Bibeln uppmanar oss till ända från Johannes Döparens tid är omvändelse!
/Mark. 1:4, 14-15 Apg. 2:36-39/. Evangelium om Jesus Kristus visar på Guds kärlek till
oss som vi kan få ta emot. Då blir det ingen träldom att vara kristen, utan det vi kan göra
för honom och andra människor gör vi drivna av Kristi kärlek.
Jag brukade förr i predikningar ta en bild från vardagen: Om bilen t. ex inte startar, så finns
det flera sätt att få den fram. Man kan skjuta på av egen kraft, men då tröttnar man snart.
Man kan försöka tanka med fotogen – fungerar inte. Det måste vara rätt bränsle till rätt bil.
Kärleken är enda rätta drivkraften för tjänsten i Guds rike.

Anita Grantinger

    Publicerat

    Tack för en fin helg på Framnäs!

    Det rådde en god gemenskap under helgen. Vi upplevde den Helige Andes närvaro och beröring. Stora ting skedde i människornas liv. Processer med frigörelse och helande.

    Vi kan ta till oss Jesu ord: ”Vill du bli frisk?”Vi kan fastna i livet av olika anledningar. Det kan vara sjukdom, besvikelse etc. Vi stänger in oss och tappar perspektiv. Jesus vill frigöra oss och göra något nytt!

    Vi hörde en stark undervisning om vad säger Anden till församlingarna under ett brinnande krig i Ukraina. Vad är viktigt? Att hjälpa människor.

    Vad vill Anden säga till dig och mig? Låt oss lyssna!
    På söndagseftermiddagen var det boksläpp ” Metodistkyrkan i Sverige 144 år” Nils-Gustav Sahlin är huvudredaktör för boken med hjälp av andra.

    Tuula Sahlin