Snart är det dags att tända det första adventsljuset.
För oss har advent blivit en mysig tid då ljusstakar och stjärnor lyser upp novembermörkret. Det är en djupt rotad tradition som man ser fram emot, i vår nordiska kultur.
Men jag har ofta undrat hur många som egentligen tänker på eller vet vad den egentliga bakgrunden till detta är. Ordet ADVENT kommer från latinets ADVENTUS DOMINI och betyder HERRENS ANKOMST. Från början var det en fastetid, julfasta, som omfattade 40 dagar före jul. På 1000-talet antogs namnet ADVENT.
Advent betyder alltså ankomst, inte väntan. Det betyder vår Herre Jesu Kristi ankomst.
Första gången kom han som det nyfödda barnet i Betlehem. Det är ju till minne av detta vi firar jul. Sedan levde han här på jorden ca 30 år, dog, uppstod och for tillbaka till himlen, varifrån han egentligen kom, fast den gången, via Marias moderliv.
Han lovade, när han gick här nere, innan han for upp, att han skulle komma tillbaka igen, men på ett annat sätt.Några exempel: Joh. 14:1-3, Matt. 24:29-44, Mark. 13:24-33.
Det framkommer på flera ställen att INGEN vet dagen eller stunden. Liknelsen i Matt. 25:1-13 om de 10 jungfrurna kan vara svårt för oss västerlänningar att förstå, men Jesus talar ju till judar, och inför ett judiskt bröllop var det förbehållet enbart brudens far att bestämma när brudgummen skulle åka och hämta bruden, inte ens brudgummen visste exakt tid i förväg. Luk. 17:26-37.
Enl. Talmus ( judarnas efterbibliska skriftsamling) fanns på Noas tid, före floden, ett äktenskapskontrakt för samkönade par. Detta har, vad man vet, inte funnits sedan dess förrän i vår tid.
Jesus framställer flera liknelser och beskriver hur det kan vara. när han kommer tillbaka.
Luk. 21:25-36. Fikonträdet är en symbol för judafolket. Vidare kan vi läsa vad änglarna sa när Jesus for upp till himlen, Apg. 1:9-11. Aposteln Johannes fick, när han befann sig på Patmos, se in i framtiden och höra Herren tala: Upp. 1:4-8, 22:7-21.Apostel Paulus beskriver skeendet i 1 Kor. 15: 51-52, 1 Tess. 4:13-18 och profeten Daniel i kap 7:13-14.Jesu Kristi kommande, som Konungarnas konung är det ämne som Bibeln handlar mest om, näst försoningen. I hela Bibeln förekommer det 565 gånger. I NT:s 260 kap. finns 318 hänvisningar. I Paulus brev, som utgör 87 kapitel finns 67. Ändå är det sällan någon undervisar i detta ämne i våra kyrkor. Hur kan vi utesluta så stor del av Bibeln?
Jag kan medge att det verkar skrämmande för många. Det har förekommit mycket spekulationer från predikstolarna under årens lopp, som oroat folk. Idag vågar man inte ta upp ämnet på grund av okunnighet och liberalism. Det är en del av orsakerna till att vi har en så ljum och sovande kristenhet i Norden.
Jag tror att vi lever i ändens tid och att profetiorna och vad Jesus har lovat snart kommer att gå i uppfyllelse. Samtidigt har ingen av oss något löfte om morgondagen.
Vad som då är viktigt är att ha sin relation klar med Herren och vara redo på vilket sätt han än kommer. Bibeln talar mycket om den världsordning som kommer att råda innan hans ankomst. I ett senare skede kommer också Jesus, Kristus – Messias, att stiga ner på Olivberget i Jerusalem och bli KONUNG över hela världen, först i 1000 år och sedan i evighet.
Om detta kan vi läsa i Uppenbarelseboken och i profetböckerna i GT. Men den fortsättningen får vi ta en annan gång. Det som är aktuellt och viktigt för oss nu, är att vi är redo när Han kommer för att hämta de som hör honom till.
Jag ger dig härmed möjlighet att själv läsa innantill ur Bibeln. Givetvis kan man omtolka orden och förlägga det till en annan tidsålder, men läs som det står och låt den heliga Ande lysa på Ordet.
Det är Guds Ord och inte min teologi. Gud har sin tidsplan och handlar alltid efter den. I Gal. 4:4 läser vi om hur Jesus kom till jorden i rätt tid, första gången, när möjligheterna att sprida budskapet om honom var som gynnsammast. Nu kommer han tillbaka enligt sin plan och han givit oss tidstecknen för att vi ska hålla oss vakna och vara redo. 1 Tess. 5:1-11.
Gud välsigne dig! Anita Grantinger