Eftersom jag fick en förfrågan efter undervisning om uppståndelsen försöker jag här att hänvisa till vad Bibeln säger i detta ämne.
Det handlar ju om mirakler och därför omöjligt att omfatta med förståndet. Det visade sig ju t.ex. att innan lärjungarna hade fått mottaga den helige Ande fattade de inte vad Jesus menade, när han talade om vad som skulle hända med honom, även om vi tycker att han var tydlig.
Ett bra sätt att fatta något av skriften är att sitta ner, be om Andens ljus och SJÄLV LÄSA innantill och på det sättet ta del av Bibelordet. Då kommer den helige Ande att göra Ordet levande och visa på något nytt, som man inte upptäckt förut, även om man läst det tidigare.
Så kan det bli varje gång man läser, eftersom Ordet är levande.
Det är en annorlunda upplevelse, än att höra någon annan tala över ämnet.
Jag rekommenderar dig därför att slå upp dessa Bibelställen!
Eftersom ämnet är så stort väljer jag att göra mitt studium till en serie och dela upp det i 4 avsnitt: 1. UPPSTÅNDELSEN I GT, 2. UPPSTÅNDELSEN I NT. i 3 avsnitt: 2. JESU FÖRUTSÄGELSE, 3. LÄRJUNGARNAS MÖTE MED DEN UPPSTÅNDNE, 4. UPPSTÅNDELSENS BETYDELSE.
Ordet ”UPPSTÅNDELSE” står i Bibeln för: uppväcka eller stå upp från de döda.
Del 1. UPPSTÅNDELSEN I GT
Uppväckandet av döda förekommer redan i GT, ex: /1 Kon. 17:17-24, 2 Kon 4:32-37/.
Man kan t. ex. läsa om två heliga män, Hanok och Elia som blev uppryckta från jorden, medan de var levande. Det talar för att det finns något som är starkare än döden. Det hände att rättfärdiga människor, som trodde på Gud och levde i en nära relation till honom, genom starka uppenbarelser, fick visshet om en uppståndelse och ett evigt liv, ex: /Job. 19:25-27, Jes. 26:19, Dan. 12:2-3/.
Efter Jesu uppståndelse föll det ett nytt ljus över GT, eftersom det visade sig att uppståndelseundren skedde helt i överensstämmelse med de heliga skrifterna.
När Jesus mötte de förtvivlade Emmausvandrarna, innan de visste att han var uppstånden, förklarade han för dem vad som står om honom i skrifterna, /Jes.53:2-3, Dan.7:13-14, Luk. 24:26-27/.
När lärjungarna kom till graven och fann att den var tom visade det sig samma sak, att de inte hade förstått vad Jesus hade sagt/Joh. 20:3-9/.
När de såg vad som skett började ljuset att gå upp för dem.Utan den helige Andes uppenbarelse tänkte de förståndsmässigt och fattade ingenting, trots att de hade fått bevittna så många under. På pingstdagen, när den helige Ande hade kommit över de församlade, så hade det klarnat helt. Petrus predikade då frimodigt om hur Jesu uppståndelse var förutsagd, /Apg. 2:25-31, 10:39-41/. Aposteln Paulus hänvisar också flera gånger till GT, ex: /Ps.16:10 i Apg. 13:34-35/. Han betonar också att uppståndelsen var bestämd till tredje dagen, enligt skrifterna /1 Kor. 15:3-4 ex: Hos. 6.2, Jona. 2:1/. Citaten från GT bekräftar och bevisar att GT och NT överensstämmer, har samma budskap och att HELA Bibeln är Guds Ord.
Det viktigaste är, sedan själva händelsen och ögonvittnenas berättelser.
Det visade sig att inte alla religiösa grupper, på Jesu tid, trodde på uppståndelsen och det var mycket stridigheter dem emellan om detta. /Mark. 12:18/.
Till dem hörde Jerusalems högre prästerskap, sadukeerna. De trodde inte heller på änglar och andar.
Jesus tillrättavisade dem genom ett citat från Moseböckerna och gjorde klart för dem att de inte kunde skrifterna tillräckligt eller kände till Guds kraft. /Matt.22:23-33/.
Fariseerna hade en annan uppståndelselära som hör hemma i senjudendomen, /Apg.23:6-9/.
Anita Grantinger