Varför en treenig Gud?

Att vår Gud är treenig är ett mysterium som många teologer och andra, under århundraden, lagt sina pannor i djupa veck, för att försöka fatta, beskriva eller helt bortförklara.
Det är ju inte underligt, eftersom den verkligheten ligger djupare än allt mänskligt tänkande och har helt andra referensramar.
Vi kan ju närma oss bibelordet från olika bakgrunder, intressen och sökanden, men ändå aldrig uppfatta Guds storhet och makt med vårt mänskliga förstånd. Herren har emellertid inte övergett oss i denna vår begränsning. Joh. 14:15-20 
För att vi över huvud taget ska fatta något, när vi läser Bibeln, har vi alltså fått en tolk som behärskar alla världens språk. Joh. 16:5-15. (F. ö. se mitt tidigare studium om den helige Ande.)

Det finns alltså bara en möjlighet eller en väg, på vilken vi kan förstå detta.
Det kan endast upplevas som en sanning och förvissning genom den helige Andes ljus.
Då blir det en aha-upplevelse och så är det   naturligtvis med allt Guds Ord, om vi tar del av det. Gud kan ju gärna inte vara oss närmre, eftersom han, genom den helige Ande bor i varje pånyttfödd kristen. (Se mitt tidigare studium om den nya födelsen).
Gud kan inte förväxlas med någon annan som kallas gud i denna värld.
Allah betyder bara gudom på arabiska och arameiska. Gud är, vår Far och vän, vår skapare och livgivare därför kan han presenterat sig med egennamnet ”JAG ÄR” på hebreiska JHWH.
Det säger väl allt. I GT  är egennamnet det samma som personens identitet. Som man heter, så är man.
Läs sammanhanget från 2 Mos. 3:1-15.  
Gud är först och främst vår Fader. Den benämningen på gud finns inte i någon annan religion.  Fader betyder i den hebreiska och grekiska bibeltexten; en som när, beskyddar, bevarar.  
Det förhållandet till Fadern innebär både skapelsemässigt och teokratiskt. Matt. 5:45,
Jak. 1:17, Hebr. 12:9.
I Jesu undervisning framkommer tydligt Fader-Son-relationen. 
Matt. 11:27, Luk. 2:49, Joh. 2:16. Gud som fader betecknas som den första personen i treenigheten i hans förhållande till Sonen och Anden.
I detta eviga förhållande kommer Gud till världen i sin skapelse, till Israels folk som teokrati och till de i Kristus Jesus troende genom Jesu försoning.  
Det är först genom Sonen och Anden som Gud, som Fader, kan fattas och upplevas av människor. Matt. 11:27, Joh. 1:18. 
Jesus blev föremålet för Faderns kärlek till oss Joh 17:24-26.  Avsikten med Sonens människoblivande var att fullborda Faderns eviga frälsningsplan, vara medlare mellan Gud och människan och öppna vägen till Fadern. Joh. 14:6. Här kan vi se betydelsen av Guds treenighet alltså för att kunna ge och bevisa sin oändliga omsorg, kärlek och närhet till oss.

Han är Fadern, försonaren genom Sonen, närvarande genom den helige Ande. 
Mycket har skrivits och ännu mer skulle kunna skrivas i detta oändliga ämne, men för min del får det vara nog för denna gång.
Jag hoppas att du blir inspirerad till att fortsätta studera det levande Ordet!                                          

Var hälsad! Anita Grantinger